Fick värsta anfallet nu helt plösligt. Alltså, inte typ eplepsianfall eller något sådant allvarligt, bara en grym saknad av mina kära vänner. Typ vänner som jag umgåtts med förut, men som man tappat kontakten med, såna som man fortfarande är bra vän med men knappt träffar, och sådana som man träffat väldigt sällan eller inte alls pågrund av distans. Men som man troligen vill/velat träffa. Suck.
Just nu sitter jag och dricker te och färgar ögonbrynen för jag orkar verkligen inte hålla på och måla med penna varje morgon, blir fan bara snett och jävligt ändå ju! Mina strån är nog de mjukaste som finns. Och de mest färglösa. Fanns en tid då jag gick runt utan ögonbryn, fattade väl aldrig att det betyder så mycket. Men ögonbryn är fint. Om man har fina det vill säga. Jag tillhör inte den gruppen, tyvärr :'-(
Shit vad gammal smiley, nu känner jag mig retro. Ascool. 

Hittade några riktigt gamla bilder på mig på "bdb" eller dayviews som det nu heter. Nu kan man se hur jag sett ut genom åren. Och jag har haft alla möjliga hårfärger. Blont (fast typ gult - usch), brunt, rött, rödbrunt, svart och säkert någon annan jag glömt att räkna upp. Eller är det inte mer? Nu känner jag mig mesig, nästa gång får jag väl köra på regnbågens alla färger så kan jag räkna med det också! 



Jag har ju liksom aldrig haft någon frågestund på min blogg, för det första har jag liksom tänkt att om man undrar över något så är det ju bara att fråga, och för det andra tror jag inte det är någon som är intresserad av att veta någonting om mig egentligen. Men vi kan väl köra på att ni får ställa frågor till detta inlägget ifall ni faktiskt är intresserade, så ser jag till att svara i ett inlägg senare ifall det trillar in några frågor. Fråga på vetja! Jag bits inte.